Visa och Mastercard kontrollerar tillsammans mer än 95 procent av alla kortbetalningar i Europa. Varje år flödar miljarder euro i transaktionsavgifter över Atlanten till dessa två amerikanska bolag – pengar som lämnar kontinenten utan att återinvesteras i europeisk infrastruktur. Dessutom hamnar känsliga betalningsuppgifter om europeiska medborgare på servrar i USA. Nu väljer Europa en annan väg och satsar aktivt på att bygga upp sin egen betalningsinfrastruktur.
Ett kostsamt beroende – varför Europa vill bryta sig loss
Problemet med detta duopol handlar om mer än bara avgifter. Varje gång någon betalar med ett kreditkort eller betalkort strömmar interchange-avgifter och scheme fees till Washington och San Francisco. Under 2023 rörde det sig om biljoner euro i transaktioner där Europa strukturellt betalar för infrastruktur som kontinenten varken äger eller kontrollerar. Det skapar en sårbarhet som är både ekonomisk och datapolitisk. Precis som Europa allt oftare väljer egna digitala lösningar – från molntjänster till mjukvara – är betalningssektorn nu nästa front i kampen för digital självständighet.
Wero – direktbetalningar utan kortnettverk
Wero är det mest konkreta europeiska svaret på kortmarknadens dominans. Det är flaggskeppsprojektet inom European Payments Initiative (EPI), ett samarbete mellan 16 stora europeiska banker däribland BNP Paribas, Deutsche Bank och Crédit Agricole. Det som skiljer Wero från Visa och Mastercard är fundamentalt: systemet bygger på direkta konto-till-konto-betalningar via SEPA Instant, vilket innebär att kortnettverk helt kringgås.
Sedan lanseringen i juli 2024 har Wero vuxit snabbt. Mer än 47 miljoner användare har registrerat sig i Belgien, Frankrike och Tyskland, och över 100 miljoner peer-to-peer-transaktioner har genomförts till ett sammanlagt värde av mer än 7,5 miljarder euro. Från november 2025 kan även webbutiker i Tyskland erbjuda Wero som betalningsalternativ, med planerad utrullning till Belgien, Frankrike och Nederländerna under 2026.
Framtidsplanerna är ambitiösa. Under 2026 tillkommer kontaktlösa NFC-betalningar i fysiska butiker, och därefter väntas funktioner som abonnemangshantering, köp nu – betala senare samt integration med lojalitetsprogram. Att digitala banker som N26 och Revolut nyligen anslutit sig förväntas påskynda adoptionen ytterligare.
EuroPA-alliansen – 130 miljoner användare i ett gemensamt nätverk
Den 2 februari 2026 undertecknades ett historiskt avtal av fem stora europeiska betalningsplattformar: Bizum från Spanien, Bancomat från Italien, MB WAY/SIBS från Portugal, Vipps MobilePay från Skandinavien samt EPI/Wero. Tillsammans bildar de EuroPA-alliansen med målet att skapa ett gemensamt, interoperabelt betalningsnätverk för Europa.
Skalan är redan imponerande: omkring 130 miljoner användare i 13 europeiska länder, vilket motsvarar ungefär 72 procent av EU:s befolkning plus Norge. Samarbetet har dessutom redan börjat ge resultat. Sedan mars 2025 kan användare av Bizum, Bancomat och MB WAY genomföra gränsöverskridande betalningar i Spanien, Portugal, Italien och Andorra. Utan någon marknadsföringskampanj hanterades redan under 2025 gränsöverskridande transaktioner till ett värde av 6 miljoner euro.
Färdplanen är konkret: under första halvåret 2026 etableras en central interoperabilitetshubb. Sedan följer gränsöverskridande peer-to-peer-betalningar under 2026, och under 2027 läggs e-handel och butikstransaktioner till. Slutmålet är att en spanjor lika smidigt ska kunna betala en vän i Oslo som en granne på hemmaplan.
Nationella kortnätverk – Europas befintliga grund
Parallellt med de nya initiativen har Europa i decennier haft egna nationella kortnätverk som tillsammans representerar mer än 300 miljoner kort. Många av dessa system fungerar till stor del oberoende av Visa och Mastercard – även om många kort är co-branded för internationellt bruk.
Cartes Bancaires – Frankrikes dominanta system
Med mer än 70 miljoner kort är Cartes Bancaires (CB) det överlägset dominerande betalsystemet i Frankrike. Under 2021 hanterade CB 85 procent av alla franska kortbetalningar, medan Visa stod för 3 procent och Mastercard för 5 procent. Visserligen är 95 procent av CB-korten co-branded för internationellt bruk, men inhemska transaktioner hanteras helt via det franska nätverket.
Girocard – Tysklands kortinfrastruktur
Girocard är det tyska betalnätverket med mer än 100 miljoner kort, förvaltade av den tyska bankföreningen. Nätverket kopplar samman i princip alla bankautomater i Tyskland och accepteras brett i fysiska butiker. Systemets ställning är dock under viss press – vissa banker, som DKB, har börjat övergå till Visa Debit som primärt kort.
Bancomat – Italiens nationella betalsystem
Bancomat och PagoBancomat utgör tillsammans det italienska nationella betalsystemet med cirka 40 miljoner kort och 2,7 miljarder transaktioner per år. Systemet är djupt förankrat i italienarnas vardag och spelar en aktiv roll som drivande kraft bakom EuroPA-alliansen.
Övriga nationella nätverk
Europa har även andra starka kortnätverk: Dankort i Danmark med mer än 5 miljoner kort, BankAxept i Norge med 9 miljoner kort samt Multibanco i Portugal med 19 miljoner kort. Samtliga dessa system är samlade inom European Card Payment Association (ECPA), som arbetar för gemensamma standarder och ökad interoperabilitet mellan de anslutna nätverken.
Mobila betallösningar som redan är verklighet
Diskussionen om europeisk betalningsoberoende kan ibland kännas abstrakt – men mobila betalappar visar att det i många länder redan är vardag, helt utan Visa och Mastercard.
Bizum – Spaniens betalningsrevolution
Med mer än 30,6 miljoner användare är Bizum Europas ledande mobila betaltjänst. Via sin vanliga bankapp kan spanjorer skicka pengar direkt via telefonnummer, betala i webbutiker och i fysiska butiker. Systemet bygger helt på SEPA Instant och har gjort kortbetalningar överflödiga för vardagsbruk.
Vipps MobilePay – Skandinaviens samlade lösning
Vipps MobilePay uppstod ur sammanslagningen av norska Vipps och danska MobilePay 2026 och betjänar nu 12,5 miljoner användare i Norge, Danmark, Finland och Sverige. Appen används dagligen för allt från att dela notan med vänner till att handla online och i butik.
MB WAY – Portugals digitala betalningsmotor
MB WAY hanterar mer än 70 miljoner transaktioner i månaden i Portugal och bevisar att skalbara, pålitliga betalningssystem i europeisk regi inte bara är möjliga – de används också i massiv skala. Appen täcker peer-to-peer-betalningar, näthandel och fysiska butiksbetalningar.
Swish och TWINT – inbyggda i vardagen
Swish är sedan länge en självklar del av det svenska betalningslandskapet, medan TWINT fyller samma roll i Schweiz. Båda apparna är anslutna till European Mobile Payment Systems Association (EMPSA), som arbetar för att öka interoperabiliteten mellan europeiska mobilbetalningsappar.
SEPA Instant och Open Banking – den tysta revolutionen
Bakom alla dessa initiativ döljer sig en teknisk förskjutning som kan ha störst inverkan på lång sikt. Sedan januari 2025 är omedelbara SEPA-överföringar inom 10 sekunder obligatoriska för samtliga banker i EU. Det gör konto-till-konto-betalningar (A2A) till ett fullvärdigt alternativ till kortbetalningar – med lägre kostnader och direkt avräkning för handlare.
Open banking, möjliggjort av PSD2-lagstiftningen, ger fintech-företag möjlighet att initiera betalningar direkt från bankkonton utan inblandning av kortnettverk eller traditionella betalningsförmedlare. För företagare innebär det lägre transaktionskostnader och pengarna finns omedelbart tillgängliga på kontot. Kortbetalningar kostar i genomsnitt 1,5 till 3 procent i avgifter, medan A2A-betalningar via system som Wero eller iDEAL är påtagligt billigare.
Den digitala euron – offentliga pengar som komplement
Europeiska centralbanken (ECB) arbetar parallellt med en digital euro – en centralbanksutgiven digital valuta (CBDC) avsedd som ett offentligt alternativ till kontanter i den digitala tidsåldern. Till skillnad från Wero, som är ett privat bankinitiativ, skulle den digitala euron vara offentliga pengar utgivna och garanterade av ECB.
I oktober 2025 beslutade ECB att gå vidare till nästa projektfas. Om EU:s lagstiftning godkänns under 2026 kan pilottester inledas från mitten av 2027, med en möjlig lansering 2029. Den digitala euron ska vara gratis tillgänglig för alla européer och obligatoriskt accepteras i hela euroområdet. ECB betonar att användarnas integritet skyddas, att beloppsgränser för innehav införs för att värna finansiell stabilitet, och att systemet fungerar både online och offline. Det är särskilt relevant eftersom 13 av 20 euroländer i dagsläget saknar ett eget digitalt betalsystem och är helt beroende av utländska kortnettverk.
Vad innebär det här för dig som konsument eller företagare?
För konsumenter innebär utvecklingen mer valfrihet, lägre kostnader och stärkt integritetsskydd. Europeiska betalsystem lyder under EU:s stränga dataskyddslagstiftning och håller betalningsdata inom Europas gränser. I takt med att interoperabiliteten mellan nationella system ökar kommer du snart kunna betala med din vanliga app var du än befinner dig i Europa.
För företagare är fördelarna ännu mer påtagliga. Lägre transaktionsavgifter, omedelbar tillgång till betalda medel och minskad exponering mot aktörer utanför EU. Kombinerat med bredare digital suveränitet – egna molnlösningar och integritetsanpassad programvara – bygger allt fler verksamheter en infrastruktur som är mer motståndskraftig mot externa påtryckningar.
Europa på väg mot verklig betalningssuveränitet
Efter decennier av stillastående rör sig Europa nu snabbt. Wero, EuroPA-alliansen, starka nationella kortnätverk, open banking via SEPA Instant och den kommande digitala euron bildar tillsammans ett ekosystem som för första gången på allvar kan utmana Visa och Mastercard.
Tidsplanen är ambitiös men trovärdig: gränsöverskridande peer-to-peer-betalningar under 2026, e-handel och butiksbetalningar under 2027 och en möjlig digital euro 2029. För första gången på decennier har Europa både infrastrukturen, den politiska viljan och användarbasen för att uppnå verklig betalningssuveränitet. Frågan är inte längre om ett fullvärdigt europeiskt alternativ till Visa och Mastercard kommer att existera – utan hur snabbt konsumenter och handlare väljer att göra bytet.